
Hörrni! Påsken är här! Den stora högtiden vi har på våren, där allt blir lite färggladare, härligare, familjärt och högtidligt. Vi tar in björkris och klär det med fjädrar och ägg, påskliljorna pryder fönsterkarmarna och färgglada dukar läggs på våra bord. Vi både får och ger påskägg fyllda med godis och på våra dörrar knackar påskkärringar och påskgubbar på. En glad och härlig långhelg som samlar familjer, ger barnen sockerrus och bänkarna i kyrkan fylls. Men varför firar vi egentligen påsk? Och hur kommer det sig att Jesus, haren och påskkärringar har klämts in i samma helg?
Under påsken har vi fem viktiga dagar att ta hänsyn till, där varje dag har med Jesu lidande, död och återuppståndelse att göra. Vi kan ju (eller jag tar för givet att ni vet) vad dagarna heter, men vad är det egentligen som hände på respektive dag? Häng med så reder vi ut detta tillsammans.
Ja, visst är det ändå lite märkligt när man tänker efter (vi tycker det i alla fall). Att påsken som är en högtid för både glädje, sorg och har med religion att göra, har en hare som delar ut ägg (och vart kommer ens äggen ifrån? Så vitt jag vet så föder ju harar levande ungar?) en viktig del i vårt påskfirande? Påskharen som vi känner idag dök upp för första gången på 1600-talet i Tyskland och blev en symbol för högtiden och framförallt våren. För, låt oss vara ärliga, vad är synonymt med gnagare mer än att det är fluffiga och söta? Jo, att det är hejdundrande bra på att föröka sig. Och med sin fortplantningsförmåga har de blivit en symbol för fruktsamhet och allt det härliga som hör livet till när ljuset kommer tillbaka efter den mörka vintern. Och det är här äggen kommer in i bilden. För nej, haren lägger ju inte ägg. Men det hoppas jag att du redan visste. Men i och med den ljusa tiden som våren kommer med, så ses detta som en signal för hörnorna att börja värpa igen. Äggen blir då en symbol för nytt liv och fertilitet.
Och här kommer lite fun fact: Visste du att vi i Sverige äter ca 4000 ton ägg under påsken?
Trots att påskharen funnits som symbol i tyskland sedan 1600-talet så blev han inte rikskändis fören sent 1800-tal, när han började marknadsföras på olika påskkort. När traditionen kom till Sverige var vi inte alls lika förtjusta i honom och bytte ut haren mot ägg, hönor och kycklingar. Men som vi märker med dagens traditioner kring påsk så har han gjort en comeback! Nu skuttar han runt i alla våra trädgårdar och lämnar ägg åt både höger och vänster, och har vi tur så är de fyllda med godis.
Men vad kommer din påskhare att ge bort i påskäggen i år? Godis är ju en självklarhet och ett måste, tänk vilken besvikelse det skulle bli om man inte fick sina chokladägg och gelehallon när man öppnar sitt ägg, redo att frossa. Men jag tycker att vi kan göra något roligare av det i år! Istället för att fylla ägget till max med godis så kan du även lägga ner en liten påskpresent. Ge barnen choklad, skumkycklingar och en bio för två ,och till personen i din närhet som du tycker extra mycket om (du vet vem jag menar) så vill jag tipsa om något fartfyllt som vår oerhört populära Racing Experience. Gör både påsken och året 2025 värd att minnas.
Ja hörrni, nu kommer vi till ännu en tradition som gör påsken både speciell och rolig - kanske även lite märklig om man tänker efter! För vad vore påsken utan alla färgglada små påskkärringar, pyntade påskgubbar, glada kycklingar och skuttande harar som går från hus till hus? Men har du någonsin funderat på varför vi egentligen klär ut oss så här under påsken? jo, det har sina rötter i något mörkare, nämligen häxhysterin som befann sig under 1600-talet. Under denna tid var rädslan för häxor utbredd i hela Europa och Sverige var inget undantag. Denna fruktansvärda tid gjorde att i princip vilken kvinna som helst kunde bli utpekad om häxa på grund av ett flertal olika anledningar, för att dem ansågs som självständiga, var läskunniga, misstänkt häxkonst för att hon ansågs bota sjuka eller att hon setts gå på vatten trots att det inte fanns några bevis till detta. Rykten kunde spridas snabbt och ibland utsåg man barn som påstod sig kunna se vilka som var häxor. Vilket såklart skapar stora katastrofer för vi vet ju hur livlig fantasi barn har. Och oavsett om man bekände eller inte så slutade deras öde med att brännas levande på bål. Man trodde att eftersom Judas förrådde Jesus och dömde honom till döden, så släpptes alla onda makter i världen fria just på skärtorsdagen. Enligt folktron innebar detta att djävulen bjöd in alla häxor till en stor fest på Blåkulla. För att ta sig di flög häxorna på kvastar, ofta med en kaffekanna, och en svart katt som idag förknippas med häxor.
Men hur vi gick från denna mörka historia till de charmiga påskkärringarna vi har idag är inte helt säkert. Förr i tiden var det faktiskt inte barnen utan vuxna och ungdomar, som klädde ut sig och gick runt och knackade dörr på gårdarna. En teori är att det var ett sätt att skydda sina hem från de onda makterna genom att själv anta häxornas skepnad. I dagens samhälle så är det våra barn (tacka gud får vi väl säga för att detta gått över till det små) som knackar på hos våra grannar och önskar dem en Glad påsk. I utbyte mot detta trevliga besök så får de lite godis och tillbaka ger de ett påskkort, även kallat påskbrev som det har målat själva, som tack. Långt ifrån den skrämmande häxhysterin som en gång låg till grund för den. Och tur är väl det!