Varför firar vi jul?

En stor roll i julfirandet är maten, och för många är den lika viktig som de andra traditionerna som hör till julen. Många kulturer har sina egna unika rätter som förknippas med julen och att samla sin familj runt matbordet och avnjuta ett gott julbord tillsammans är en av höjdpunkterna för många. En annan viktig tradition är att dekorera sina hem med julpynt. Det pyntas med glitter, ljus, granar och andra festliga dekorationer för att skapa en varm och inbjudande atmoshär. Och vi får inte glömma julklapparna! Dom som för framförallt barnen nog är den allra viktigaste delen. I många hushåll har man även kommit överens om att det bara är det små som ska få ta del av tomtens säck, medan andra har det som en självklarhet att det ska delas ut till alla, stora som små. Men främst är detta en tid till att dela skratt, värme och minnen tillsammans med de man tycker om. 

Läs även: Julklappstips - Stora julklappsguiden 2024

Julklappstips

Varför firar vi jul i Sverige?

Ja, varför firar vi egentligen jul i Sverige? Det är en fråga som många kanske aldrig riktigt ställt sig, men svaret är intressant. Julen som vi känner den idag, har sina rötter i flera olika traditioner. Här nedan listar vi 5 anledningar till varför vi firar jul och historien bakom traditionen.

1. Firandet av Jesu Kristi födelse
Julafton är en av de viktigaste högtiderna inom den kristna tron runt om i världen, då den historiska och andliga händelsen av Jesus Kristus födelse i staden Betlehem. För det troende är detat en tid att reflektera över Jesus ankomst till världen och över den viktiga roll han anses ha som frälsare. Traditionellt sätt inkluderar firandet ofta besök i kyrkan eller deltagande i gudstjänster. En annan vitkig del är julsånger som hyllar Jesus födelse. Sångerna kan vara en form av lovsång och tacksägelse till Gud för att ha sänt sin son till jorden.

2. Gemenskap och samvaro
Julafton är en tid för familjer och vänner att samlas, umgås och verkligen njuta av varandras sällskap. Det är en stund att pausa från vardagens alla måsten, stress och bekymmer och istället fokusera på gemenskap, glädje och värme. En av det mest älskade traditionerna under julen är att dekorera sina hem med julpynt som tomtar, stjärnor, gnistrande ljus och granar tillsammans. 

En annan mysig tradition är att samlas runt matbordet där det traditionella julbordet står uppdukat med sill, potatis, julskinka, janssons frestelense och julmust. 

Läs även: Julbordets checklista

3. Ljusets ankomst
Ordet advent har sitt ursprung i den latinska ordet adventus, som betyder ankomst. Detta syftar på ankomsten av Jesus Kristus, vars födelsedag firas på julafton. Julafton och advent har en koppling till ljuset och hoppet om att ljset alltid kommer att övervinna mörkret. Och under denna tid på året, när dagarna är som kortast, blir ljuset en kraftfull påminnelse som hopp och ljusare tider. Det gnistrande ljusen på granen och de många adventsljusstakarna som lyser upp fönstren fövandlar våra hem till varma och inbjudande oaser från den kalla och mörka vintern.

[Källa: Ljurhalla.se]

4. Kulturella och historiska traditioner
Många av det traditioner som vi idag associerar med julen har djupa rötter i äldre kulturer och historiska händelser. Dessa traditioner har sedan utvecklats och formats till dem traditionerna vi har idag. Ett rexempel på detta är den klassiska julgranen, som har blivit en stor del i vårt julfirande. År 1741 kläddes den första julgranen inomhus i Sverige, och detta inspirerades vi av från tyskarna som haft den i sitt hem sedan 1600-talet. Vid den här tiden var det svårt att föreställa sig att nästan alla svenska hem, cirka 300 år senare, skulle pynta sina egna julgranar inomhus, fyllda med glittande dekorationer och ljus. 

Ursprunget till traditionen kan spåras tillbaka till de europeiska ritualerna som firade naturens och grönskans återkomst på våren. I flera kulturer symboliserar trädet livet och styrkan, och används som en symbol för överlevnad under de kalla vintermånaderna. 

5. Godhet och välgörenhet
Julafon är inte bara en tid att fira och umgås med dina nära och kära, nej, det är även en tid som påminner oss om vikten av medkänsla och välgörnehet. Under denna högtid är det många människor som strävar efter att göra skillnad genom att öppna sina hjärtan och bidra till att göra världen lite ljusare för dem som har det sämre. Det kan innebära att donera pengar till välgörenhetsorganisationer som arbetar för att hjälpa människor som lever i fattigdom, krig eller behövande barn. Detta andas liv i den värme och godhet som är en cental del av julfirandet.

Läs även: Vart kan man lämna julklappar till behövande

Varför firar man jul den 24:e december i Sverige?

Förr i tiden när Sverige var Katolskt, och vi följde den katolska läran, var det vanligt att man skulle fasta ända fram till julafton, fram till den 24:e december. Den sista dagen på fastan, 24 december, markerade början av julhögtiden och det firandes med en enkel måltid som bröt fastan och påbörjade festligheterna. Man åt en enklare måltid precis efter fastan för att dagen efter anordna en stor festmåltid för att fira Jesus Kristus födelse.

När Sverige sedan övergick till protestantism försvann julfastan och istället för att vänta till dagen efter julafton, den 25:e december för att äta den traditionella festmåltiden, så började man äta den redan på julaftonskvällen. Denna förändring innebar att julafton blev den centrala dagen för firandet och vi har sedan dess fortsatt att fira jul den 24:e december. 

Varför kallas det julklappar?

Ordet “klapp” har funnits med sedan flera år tillbaka och lever fortfarande kvar i vår moderna tid, trots att traditionen kring julklappar har förändrats en hel del genom åren. Julklappar har varit en tradition i Sverige sedan början på 1700-talet, innan dess var julklapparna något helt annat än de fina inslagna paketen under granen som vi ser idag, det var snarare som små skämt och hyss. 

Förr i tiden gav man inte bort julklappar på samma sätt som vi gör idag, utan att ge bort en julklapp var mer ett typ av bus och överraskning. Istället för att stressköpa en sista minuten presenten till avlägsna släktingar, handlade det om att sprida glädje på ett lite annorlunda sätt. Man brukade då klappa på någons dörr och kastade sedan in en liten gåva i form av en liten figur eller ett vedträ. Oftast följdes gåvan av en liten lapp med ett roligt julrim som förklarade buset. 

Det var denna lekfulla tradition som ledde till att gåvan fick sitt namn - julklapp. Idag har traditionen förändrats en hel del och vi ger sällan bort gåvorna anonymt (om det inte är för Secret Santa förstås), eller kastar in dem i någons hem. Istället har det blivit mer personliga julklappar, som är inslaget i vackert presentpapper, med snören och kort. 

Läs även: Hur slår man in julklappar?

Vem delade ut julklappar innan tomten? 

Ja, vem var det egentligen som delade ut julklapparna innan vi blev introducerade till den rödklädda tomten från nordpolen? Jo, det  var den självaste julbocken som dök upp i våra hem och delade ut julklapparna. Men till en början kom inte julbocken till våra hem för att för att dela ut julklappar, utan han kom för att tigga gåvor. Och mellan 1700-talet till 1800-talet var julbocken en väldigt populär aktivitet bland ungdomar. Dom gick då runt mellan gårdarna och sjön sånger och skämtade för att få några gåcor, och ja en av dom var faktiskt utklädd till en julbock. Men när julklappar blev allt mer vanligt så tog jultomten över som julklappsutdelare i slutet på 1800-talet. 

Idag kan det vara svårt att tänka oss att det varit någon annan än tomten som kommer och knackar på dörren för att dela ut våra julklappar, och även fast julbocken förlorat rollen så finns den fortfarande kvar  våra hem som julpynt eller den populära men även olycksdrabbade julbocken i Gävle.

Sammanfattningsvis har julafton funnits med oss i flera århundraden och firandet har förändrats över tid. Alla familjer har sina egna traditioner, oavsett om man är religiös eller ej, men det som vi alla har gemensamt är vikten av att vara tillsammans och sprida omtanke och kärlek till varandra.